Längtar så att jag nästan går sönder efter att få skapa själv göra eget tänka fritt utan strävan eller mål. Ser på mina små barn hur de bara greppar en pinne en sten eller ett grässtrå och kommer på ett helt universum där allt blir vad de vill. Vill inte styra varken mig själv eller dem men varför trillar man in i det jävla ekorrhjulet med måsten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar