Sitter och läser igenom mina gruppmedlemmars "Svåra samtal" igen och slås av hur kloka de är. Både som människor så klart, men de är också vassa pedagoger och på väg att bli slipade mentorer. Det är en lång väg från att kliva in i ett klassrum som pedagog för första gången och att som mentor sedan handleda en kollega. Det krävs många situationer att få gå igenom innan alla de "rätta" frågorna, teorierna och modellerna sitter på plats. Där någonstans befinner vi oss just nu. Fullproppade av teorier ska vi nu stapplande ta oss ut i vår verklighet och träna. Träna, träna och träna. Lyssna, lyssna och lyssna. Det kommer att bli spännande!
Vad jag reagerar på i H´s och J´s svåra samtal är att väldigt mycket av en pedagogs uppdrag idag är att "handleda" förvirrade föräldrar eller att en mentor får ta samtal med en förtvivlad nyutexaminerad pedagog som egentligen en chef skulle tagit. Mycket tunga uppgifter utöver det arbete som de redan bedriver, kan tyckas. Mentorsuppdraget är viktigt, men får inte ta karaktär av terapeutiska samtal, det är vi inte utbildade till. Tydligt är behovet av att föra samtal, det måste bara ges tid och definieras rätt för att få bästa effekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar