söndag 4 januari 2015

Sammanfattning Svåra samtal

Sammanfattning Svåra samtal Susanna Sjölin

Susanna beskriver ett svårt utvecklingssamtal med en elev i årskurs 6 och dennes pappa som lätt brusar upp och oroar sig mycket över sin son. Pappa och son kommer sent och pappan är stressad. Samtalet inleds och fokus läggs snart på engelskan som eleven inte kommer att nå målen i och pappan beskyller Susanna för att inte fördela tiden i klassrummet på rätt sätt och att hon inte gör sitt jobb. Eleven får också sin del av straff, då pappan hotar med att fotbollsträningen, som sonen gillar så, kommer att bli indragen tills engelskamålen är nådda. Susanna smittas av pappans negativa inställning och intar en försvarsställning, försöker att hitta en utväg genom att förklara att skolans resurser är små samt erbjuder extraundervisning efter skolans slut för att blidka pappan, allt detta under stor press.

Susanna beskriver att ett alternativt sätt att hålla samtalet på hade kunnat vara att inleda med att försöka skapa lugn och trygghet hos alla i samtalet. Detta kan göras genom att småprata och bekräfta personernas känslor samt att hela tiden hålla sitt eget lugn och inte smittas av negativa känslor. Det är viktigt att samtalet inleds med fokus på elevens styrkor och framsteg och att eleven själv får beskriva dessa. Om pappan ändå brusar upp när väl engelskan dyker upp i samtalet beskriver Susanna att hon nu har ett bättre utgångsläge att tackla pappans upprörda känslor. Hon har redan inlett en trygg relation och har tid och ork att tillsammans med pappan och eleven gå igenom strategin för att få eleven att lyckas. Det behövs inget erbjudande om extraundervisning eller att Susanna känner sig som en dålig lärare.

Mina frågor till Susanna efter denna sammanfattning är följande:


  1. Om vi antar att pappan, trots dina ansträngningar och förberedelser, reagerar lika negativt som du beskriver, vad skulle nästa steg vara för att undvika att du skulle känna dig nedtryckt och misslyckad när du lämnar samtalet?
  2. Om vi leker med tanken att det var ombytta roller, alltså att det var eleven som var den som brusade upp och förmedlade negativa känslor, hade då din strategi sett annorlunda ut?
  3. Hur mycket har mentorsutbildningens kurslitteratur verkligen hjälpt dig i din samtalsledarroll, alltså känner du dig på allvar bättre förberedd i dagsläget?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar